Texten är tagen ur aftonbladets artikel.

"Mer än var femte svensk kvinna dyker inte upp på de
cellprovskontroller som landstinget kallar till för att
upptäcka tidiga fall av livmoderhalscancer."

Jag skäms att erkänna det här, men jag är en av dom
kvinnorna som fått en kallelse men gick  aldrig dit.
Fick kallelsen i september 2007 har jag för mig.
Jag känner att det är obehagligt att gå till en gynekolog
för det första och sen känns det så himla skrämmande.
tänk om man skulle ha livmodercancer!!!
Och allt blir så himla stort kring hela det här provet och
jag skulle må så dåligt i väntan på svaren.

Jag har även fått en knöl i bröstet som jag heller inte vågat kolla upp.
den är 9 månader gammal nu. knölen alltså.
men det är säkert heller inget farligt, men blir så arg på mig själv att jag
inte bara kollar upp det.
Fick mig en tankeställare nu ikväll när jag läste den här artikeln på aftonbladets
hemsida.
där står det att 450 tjejer får livmodercancer varje år och 150 dör av det.
+ att jag har en tjejkompis som har en tremänning som är i våran ålder som har det.
och så vet jag flera andra bekanta som också har haft det.
usche, måste nog ringa och boka tid imorgon.
man ska ju ta vara på sig själv & den tiden man har här i livet.